Vår nödlösning blev ett lyckat drag även om många har frågat vad som hänt med tåghemmet i Åmål. Stämningen i Svanskog går visserligen inte att jämföra med den strax utanför festivalområdet men vi har aldrig fått så mycket kramar och så mycket positiv respons de två tidigare åren jag varit med. Det finns faktiskt en önskan om att förlägga tågboendet i Svanskog nästa år också! Vem kunde tro det när boendets gäster började anlända? Det har varit fantastiskt roligt att få träffa så glada och trevliga människor.
Och givetvis syns vi nästa år igen. Fast om vi kan driva två boenden återstår att se. För min del kan det gärna bli så.
28 personer har bott i 14 kupéer. 13 ombokningar och en nybokning lördag kväll, 13 ombokningar som var lite tveksamma men gav Svanskog en chans – antagligen för att de inte hade annat boende eller orkade leta. Av de 13 var det närmare fem som ville boka boende i Svanskog till nästa år för de uppskattade lugnet på morgonen och förmiddagen.
Vi hade baracken med personal på plats i Åmåls djuphamn och kunde svara på alla möjliga och omöjliga frågor.
Transporterna mellan Åmål och Svanskog blev omfattande! Vi har kört 48 resor tur och retur vilket ger ungefär 120 mil under hela helgen. Och givetvis har de fått frukost som enligt besökarna ska ha varit bättre än Scandics om man bortser från att vi inte har varm mat.
Det var många nöjda och glada personer som lämnade Svanskog kramandes och tackar för ett fantastiskt boende och service!
Utan duktiga och flitiga kollegor klarar man inte ett sånt här arrangemang. Så ett stort tack alla som hjälpt till! Utan er hade inte det här varit möjligt och vi har tillsammans sett till att tåghemmet inte behövde ställas in helt och hållet.
/Text och foto Bitte Hultenberg